“Green is not a color it’s a state of mind” -Body Shop

Så stod det på tygpåsen jag fick i födelsedagspresent häromdagen. Den kom från Body Shop. Jag funderade inte så mycket över det då. Men plötsligt slog det mig att det är mer sant än vad jag först såg.

När jag konsultar eller, pratar med mina “vanliga” vänner, dvs icke miljöbranschvänner, så finns det ofta ett motstånd till förändring. Lösningen finns, men man vågar inte ta steget. Var kommer denna känsla från? Varför är vi så rädda för saker som är annorlunda?

Nu ska ni inte tro att jag är en sån som enkelt ändrar på gamla vanor, absolut inte: det tog mig nästan 6 månader att våga prova ett ecoschampoo!

Jag är löjligt förtjust i mitt eget hår och när jag har en dålig hårdag har jag en dålig dag. Men när jag var på Eco Now så gick jag förbi La Cordiers monter och blev haffad av en kvinna med stort lockigt hår. Vi pratade om schampoo och jag erkände mina rädslor för att byta. Tänk om håret blir platt, eller grått eller flottigt! Hon skrattade igenkännande. Men tryggheten kom av hennes djupa svallande lockar. Och jag testade. Och det blev sååååå fint!

Poängen är att det gäller att våga gå emot rädslan och utföra handlingen för att komma in i the state of mind som Body Shop kallar green.

/Alexadnra

Lite olika frisyrer jag haft:

Och såhär ser jag ut idag:

Jag håller på att växa ut håret så det ser lite knasigt ut.

Ps Jag tar inspiration av Michael Jacksons “Man in the Mirror” som handlar om att just göra det jag kan: en förändring hos mig.