Att vara bland 600 personer där samtalsämnet är ekosystemtjänster och företag var en dröm. Jag har brunnit för ämnet enda sedan mina studier och som de flesta andra så tycker jag att det är fruktansvärt kul att prata om ämnet man brinner för.

Det var på Sustainability Day som en stor del av talarna tog upp ekosystemtjänster och hur företag behöver dessa för att överleva ekonomiskt. Det var en kul dag och jag kan fortfarande känna att många av citaten snurrar i huvudet på  mig. En favorit som fastnade var:

“Om vi gör som vi alltid har gjort så blir det som det alltid har varit” -  Lasse Gustavsson, generalsekreterare WWF

Det är en ny värld vi lever i med förändringar som vi knappt kan föreställa oss och miljölbranschen är ung och omogen. Vi vet inte svaren, därför tror jag att det viktigaste är learning by doing. En annorlunda handling som kanske är fel men kanske också är rätt är så jag tror vi kommer röra oss framåt i denna fråga.

Det enda som är konstant är förändring. Jag har valt att leva i den.

/Alexandra Odevall, Nyfiken-Grön miljöekonomer

   Photo: Songkran

Häromdagen var på uppsstartsträffen för Veckans Affärers mentorsprogram som jag blivit antagen till. Jag tror de sa att vi är 180 adepter och lika många mentorer. Det var häftigt att se så många som vill utvecklas och ge tillbaka samlade på Grand Hotel.

När jag gick runt och minglade träffade jag massor av spännande människor med spännande jobb och bakgrund. Men inte många av dessa, faktiskt inte en enda visste vad miljöekonomi är och det är kanske inte så konstigt för det är ju en helt ny bransch.

När jag sökte på nätet hittade jag deinitioner som “Miljöekonomi är ett sätt att sätta ett pris på miljön för att dämpa eller hindra skadlig miljöpåverkan.” och “Miljöekonomi är en underdisciplin till nationalekonomi.”

Jag vaknade till. Det är inte så jag ser på varken mitt professionella jag eller miljöekonomi.  För mig handlar miljöekonomi om att säkra sina tillgångar i förberedelse för framtida förändringar. Luddigt eller hur!? Jag ska förklara.

Den senaste forskningen visar tydligt på att klimatförändringarna har satt igång och det finns inget som kan stoppa det. Vi håller just nu på att passera “tipping point” dvs efter den punkten finns det inget återvändå. I dessa nya tider (och miljöer!) kommer det behövas en helt ny beredskap och ekonomi för att överleva och de är bara de som är förbereda som kommer att överleva.

Miljöekonomi handlar alltså för mig om att se om sin egen organisation för att vara förbered för framtida förändringar i klimatet och därmed naturen. De organisationer som känner till sina risker i detta område känner också till sina möjligheter och det är ett företag jag skulle vilja investera i!

Är det fortfarande luddigt? Hör gärna av dig till info@nyfiken-gron.com för mer information om  hur just din organistaion kommer att påverkas och vad andra in din bransch gör!

/Alexandra Odevall, Nyfiken-Grön miljöekonmer

You might think of us as humans and of our homes as cities. Animals are far out there in the far away forest or oceans or mountains or wherever. This is of course true but, if you think about it, we humans are in the middle of our nature.

That we humans, in fact are animals is something most people rather not think about. And if we admit to being animals we must be a bit better than other animals because we are intellectual. This might be true, but what also is true is that we are as dependent of nature as any other animal. Everything around us: furniture, clothes, food, water, medicine, building materials for our houses, even plastic comes from nature to begin with.

Without nature as a resource for all of this we wouldn’t survive. We are part of nature and the more we fight it the more problems we run into. Acceptance. Live and let live. Do I sound out there? Well thank God today is Thursday Thoughts!

Har ni tänkt på att om luften, naturen och det runt omkring oss saknar energi så betyder det inte att den försvinner.

Nej den förflyttas bara.

Vi tillexempel förbrukar mycket mer energi nu än på sommaren rent kroppsligt.

Så tankarna om att vi ska sitta inne och göra ingenting är helt befängt. Det är ju nu som moder jord lånar ut sin energi till oss.

Det är vår tur att glänsa, att vara energin och att sprida ljus.

Allt handlar om att ge och ta, just nu är det vår tur att ge. Kanske till varandra, kanske på jobbet, kanske till oss själva.

Källan finns inom oss och vi kan ta fram den om vi bara vill.

Allt Gott,

Sarah Linderoth, Happymess

Ibland funderar jag på varför det är så att de personer eller företag som tar tag i situationen och gör en positiv miljöförändring får kritik för alla de saker de inte gör. Ligger det i människans natur att vara kritisk? Vill vi inte se möjligheten till förändring för då finns de inga ursäkter längre? Är vi lata?

Eller handlar de om att vi får skuldkänslor av andras förändringar för att vi själva inte gör något? Påpekar vi andras fel för att själva må bättre? Är det egot i oss som kommer fram? Gömmer vi oss för förändringen för att det är läskigt att lämna trygghetszonen och testa något nytt?

Jag har inget svar på dessa frågor men jag vet att jag varje dag försöker hitta nya sätt att förändra min miljöpåverkan och det angår inte mig hur duktiga eller dåliga andra är. Jag vill göra min del för min skull. Jag vill fokusera på samhället nära mig för det är där jag känner problemen och det är genom problemen jag hittar lösningen för mig. Även om det är den lilla lösningen på det lilla problemet. Många bäckar små heter det ju.

Vilken är din lilla bäck?

Alexandra, Nyfiken-Grön

A few weeks ago I saw one of the most influential plays ever written: “Waiting for Godot”, by Samuel Beckett – about the two characters, Vladimir and Estragon, who wait and wait and wait for someone named Godot, who never shows up.

So, when delegates now meet in Copenhagen to try to finalize a new global climate change agreement, it is crucial that they are informed by the most recent science on tipping points and planetary boundaries – including how the different boundaries of everything from water resources and ocean acidification to land-use change and biodiversity loss interact.

Copenhagen – not the time for fairy tale politics
One of the most outspoken environmental NGOs recently reminded us about another literary masterpiece we should try to avoid to mirror in Copenhagen: The Emperor’s New Clothes by Danish fairy tale author Hans Christian Andersen: “You know the story. The clever tailors that convince a kingdom that only intelligent people can see the clothes they make. Everyone talks about how fine the emperor’s outfit is, until one audacious voice pipes up to say there’s nothing there, the king is naked. When the reality of climate change politics is stripped of rhetoric, most of the industrialised world’s leaders are seriously underdressed, and Obama isn’t wearing a stitch.”

In conclusion, Copenhagen is not the time for “fairy tale politics” and show-off. It should be the time for real action and a binding climate agreement. Or, really, it should not be only about curing the planet’s fever. What we really need is some kind of a global binding sustainability agreement, which also takes into account how we manage the planet’s ecosystems and the goods and services they generate to our human societies. We must quit discussing one environmental issue at the time. We know that the different issues are intertwined, not only with each other, but also with a wide array of socio-economic aspects like poverty, population growth, democracy, power relationships, financial crises and so forth.

In Waiting for Godot, the characters just continue their irrational waiting. In climate/sustainability negotiations, however, subsiding into the futility of the situation – repeating over and over again, “Nothing to be done” – is not an option.

/Fredrik Moberg, Editor Sustainable Development Update, Albaeco

Jag har alltid upplevt reklam som något där jag blir tillsagd vad jag ska tycka, känna och hur jag ska se ut. Många gånger gillar detta som tex kläder, skor och handväskor – mode helt enkelt. Jag älskar att känna mig nöjd över att jag har det senaste, helst lite innan alla andra. En svaghet hos mig.

Men saker och ting har förändrats. Vi går alltmer mot ett samhälle där vi inte lyssnar lika mycket på reklam längre utan vill själva ta reda på information, vanligtvis genom internet, för att kunna ta våra egna medvetna beslut. Rationella beslut.

Jag är för en medveten konsument alla gånger. Detta gör det dock svår att våga ta steget. Det ligger en enorm tyngd över att behöva ta perfekta beslut varje dag, flera gånger om dagen i allt vi gör. Detta tror jag är orsaken till att vi inte gör den förändring vi behöver göra, både politiskt, företagsmässigt och individuellt.

Det är också därför jag väljer att testa mig fram. Jag tror verkligen på att göra och misslyckas är bättre än att inte göra något alls. Och du, jag har misslyckats många gånger!

Att gå emot rädslan och ha tillit till att det kommer gå bra, det kommer kanske inte bli som jag tänkt mig men det kommer gå bra är svårt. Att välja den vägen istället för den andra, att inte göra något pga. det rationella, är det som är tungt och det som kräver mod. Men det är också det som för oss vidare.

/Alexandra, Nyfiken-Grön

Men så är det inte. Naturen är organisk och dynamisk. Man kan se det lite som nationalekonomi. Har man väl börjat kontrollera en marknad med skatter och tullar så är det extremt svårt att avveckla dessa om inte omöjligt. Så är det även med naturen. Om vi börjar röra om och kontrollera så måste vi också fortsätta ta hand om den, annars kraschar den. Och gör den det är det näst intill omöjligt att återställa den.

Man pratar ofta om en tipping point. Att vår påverkan på naturen mer eller mindre inte märks pga det inbyggda buffertsystemet, resiliensen, förrän systemet är överbelastat och allt kraschar. Som en blixt från klar himmel. Man kan se det som en båt som tippar över. Kanten kommer närmare och närmare ytan men ingen större förändring syns förrän båtens kant precis når vattenytan. PANG! så har båten sjunkit och det är näst intill omöjligt att få upp den igen.

För att vidare förstå krisen vi befinner oss i med ekosystem som tappat sin resiliens, utsläpp och klimatförändringar så tänkte jag dra en liknelse med finanskrisen. Finanskrisen, kan man säga, grundar sig i att vi överbelånade systemet. Vi tänkte kortsiktigt och överbelastade systemet tills det inte höll längre. Resultatet blev höga kostnader. Mycket högre än om vi hade tänkt långsiktigt. Så är det även med naturen. Det är också ett dynamiskt system som överbelånas utifrån kortsiktiga mål men här har vi möjligheten till att ingripa innan det är för sent!

Så vad ska vi göra? Det beror på vem du är och vad du har för möjligheter. Men alla kan göra något och jag tror att det viktiga är att vi lever i förändringen. Jag tror att det är bättre att göra något som är fel än att inte göra något alls. Som Romin Roland sa:

” När vi handlar misslyckas vi ibland men om vi inte handlar alls misslyckas vi jämt”

/Alexadnra, Nyfiken-Grön

HappyMess:

Det finns otroliga fördelar i att leva i ett samhälle. Fördelar som gjort det möjligt att te x färdas med tåg, äta på restaurang, använda internet, lisan kan göras lång.

Trotts den ökande bekvämligheten tycks vi ovilliga att inse att det hela är en gåva. För varje övertramp skapas en regel och för varje regel skapas en begränsning av oss själva.

Ibland kan jag vakna upp ur min bubbla och faktiskt se allt det vackra runt om kring mig. Både det naturen skapat och det vi människor skapat av naturen.

Allt vi ser är antigenen materia eller energi, dessa två företeelser kan ändra form men aldrig försvinna.

Vad är min poäng?

Jo, att allt vi har och lever av är omformad natur! VI har ett val, antingen är vi en del av lösningen eller så är vi en del av problemet.

Valet är vårt, ditt och mitt!

/Sarah Linderoth, Happymess

Men efter ett tag började jag få inspirerande medelanden och jag började fundera, gör jag några goda gärningar egentligen? Jag blev utmanad av gruppens grundare att testa och det gjorde jag.

Jag bestämde mig för att sortera vår bostadsrätts pappersinsamling. Och det gjorde jag. Det var ganska jobbigt och medan jag höll på så insåg jag att man inte måste göra värsta grejen av det. Det räcker med att bara göra något, som tex köpa rättvisemärkt eller  ekologisk mat.

Så mitt tips är: gör en god gärning men gör det ENKELT! Det är då det blir kul.

Alexandra

Så stod det på tygpåsen jag fick i födelsedagspresent häromdagen. Den kom från Body Shop. Jag funderade inte så mycket över det då. Men plötsligt slog det mig att det är mer sant än vad jag först såg.

När jag konsultar eller, pratar med mina “vanliga” vänner, dvs icke miljöbranschvänner, så finns det ofta ett motstånd till förändring. Lösningen finns, men man vågar inte ta steget. Var kommer denna känsla från? Varför är vi så rädda för saker som är annorlunda?

Nu ska ni inte tro att jag är en sån som enkelt ändrar på gamla vanor, absolut inte: det tog mig nästan 6 månader att våga prova ett ecoschampoo!

Jag är löjligt förtjust i mitt eget hår och när jag har en dålig hårdag har jag en dålig dag. Men när jag var på Eco Now så gick jag förbi La Cordiers monter och blev haffad av en kvinna med stort lockigt hår. Vi pratade om schampoo och jag erkände mina rädslor för att byta. Tänk om håret blir platt, eller grått eller flottigt! Hon skrattade igenkännande. Men tryggheten kom av hennes djupa svallande lockar. Och jag testade. Och det blev sååååå fint!

Poängen är att det gäller att våga gå emot rädslan och utföra handlingen för att komma in i the state of mind som Body Shop kallar green.

/Alexadnra

Lite olika frisyrer jag haft:

Och såhär ser jag ut idag:

Jag håller på att växa ut håret så det ser lite knasigt ut.

Ps Jag tar inspiration av Michael Jacksons “Man in the Mirror” som handlar om att just göra det jag kan: en förändring hos mig.

Hej!

Sarah Linderoth heter jag och ska gästblogga här en tid framöver. Det ska bli super kul och jätte spännande, har aldrig bloggat tidigare.

Tanken är att jag ska reflektera lite kort över ett HappyMess. Idag valde jag att fundera lite kring en rad ur Bryan Adams sång (Everything I Do) I Do It For You ur albumet Waking up the Neighbours. Mest för att jag vaknade i morse och längtade så mycket efter mig själv. Hur jag nu kan göra det eftersom jag är med mig själv hela tiden, eller…?

Vad jag gör och hur jag behandlar människor, naturen och situationer avgör hur jag får uppleva mig själv. Detta tycker jag är paradoxen, att när jag gör något för någon eller något utanför mig själv får jag uppleva mig själv.

Det var den tjejen jag längtade efter i morse, hon som med kärlek gör något för någon annan. All hållbar utveckling måste komma från mig själv annars håller den inte.

Efter att blivit inspirerad av God Gärning plingade jag på hos min grannfru. Hennes hund dog för några månader sedan. Jag frågade om hon ville gå en promenad med mig istället!

Min upplevelse av vår promenad är att hon givit mer till mig än jag till henne. Det ligger något vackert att få ge och bry sig om och att få ta emot. Vi blir liksom fria.

”Everything I do, I do it for you. ” // Bryan Adams

Allt gott!

-Sarah Linderoth

”Everything I do, I do it for you. ” med Bryan Adams, se nedan: